På 1970-talet kom praktiska tillämpningar som drivs av framsteg inom olika teknologier, vilket gav upphov till robotar som PUMA-serien och SCARA-robotar. Efterföljande perioder inkluderade nedgångar och återhämtning, med global försäljning som växte från 2014 till 2018, och beräknas öka med i genomsnitt 14 % årligen från 2019 till 2021. Utvecklingen varierade mellan länder: USA ledde i prestanda och intelligent teknologi, Japan blev senare ett "robotrike", Tyskland gynnades av tillväxten som drevs av sin 4 industri- och industriutveckling i Kina och industrin. prototyputveckling.
När det gäller definition, på grund av tekniska framsteg, är definitionen av industrirobotar ännu inte definitivt fastställd, men de har fyra viktiga egenskaper: specifik mekanisk struktur, mångsidighet, olika grader av intelligens och oberoende. Klassificeringsmetoder är olika: baserat på koordinategenskaper kan de kategoriseras i kartesiska koordinater, cylindriska koordinater, etc.; baserat på kontrollmetoder kan de delas in i icke-servokontroll och servokontroll; de kan också klassificeras efter topologi, intelligensnivå, drivtyp och uppgift, där varje kategori har sina egna egenskaper och tillämpliga scenarier.
När det gäller baskomponenter består en industrirobot av tre delar: robotkroppen (manipulator, inklusive robotarm, driv- och transmissionsanordningar och sensorer), styr- och styrsystemet och inlärningshängaren. Nyckelparametrar inkluderar frihetsgrader (som indikerar flexibilitet, vanligtvis 3-6), positioneringsnoggrannhet och repeterbarhet (mätning av positionsnoggrannhet), upplösning (minsta ledrörelseavstånd eller rotationsvinkel), arbetsområde (uppsättning nåbara punkter vid ändeffektorn), maximal hastighet (påverkar effektiviteten) och belastningskapacitet (den maximala massan som den kan motstå under drift).
Slutligen nämns det att industrirobotar används flitigt i många hög-teknologiska industrier, och framtida utvecklingstrender fokuserar på fyra aspekter: intelligentisering (förbättra detekterings- och bedömningsfunktioner), kollaborativ kontroll (optimering av mänsklig-maskin- och multi-enhetsintegrering), standardisering och modularisering (minska kostnader och förbättringar av komplexa konfigurationer och förbättrad mekanisk effektivitet), (optimering av komplexa konfigurationer och förbättring av mekanisk effektivitet).
